Hälsning från Hejdadig-tomten

Så är den här igen, julen med sin rusch, sitt fixande, alla glädefyllda måsten. Och med tiden för eftertanke om allt som varit bra och det spännande som väntar. I det där mellanrummet hoppas jag du får en underbar Hejdadig-stund med dig själv och liksom tomten bara ler, är nöjd och njuter.



GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR hälsar Tomten via min hovillustratör Åsa Gustafsson. Allt gott i juletid till dig och de dina! Lena

Energyflow

Idag ska vi få besök av Pia Isaksson från wind & water på kontoret. Vi ska få en genomgång av vårt arbetsrum för att se hur vi ska inreda enligt Feng Shui - den kinesiska vishetsläran för att få den energi som behövs. När hon skickar ett mail och bekräftar att hon kommer ser jag att det står en mening längst ner. Den är tänkvärd tycker jag, så den kommer här: 

"Where intention goes -  
energy flows"

 


Den empatiska civilisationen

Detta häftiga You-tubeklipp fick jag som sommarpresent av en kompis, och har nu lyssnat noga. Den empatiska civilisationen...

RSA Animate - The Empathic Civilisation
http://youtu.be/l7AWnfFRc7g


Kan vi gå från att tänka empatiskt till våra nära och kära, till hela klanen, till religiösa vänner, till nationsgränser - och i vidare bemärkelse - till alla människor och hela vårt runda klot?



Häftigt tecknat är det också. Håll tillgodo och tack för tipset Eva!


Välj största glassen!

Jag frågar några vänner vad som är KP-höjare för dem, vad de längtar efter i sommar:

* välja största glassen
* fjällvandra
* nattbada i månsken
* solnedgång
* stillheten på Hasseludden
* vattenkrig!
* åka båt till jobbet
* simma i Trollsjön
* plocka sommarbukett
* läsa goda böcker
* träffa Pedro och Monica
* lära sig eskimåsväng...
*
Vad är KP-höjare för dig? Vad ger dig Kraft-Poäng, får dig att ladda batterierna?
*
Berätta om dig! Det vore en KP-höjare för mig!

*
En riktigt underbar, inspirerande Hejdadig-sommar önskar jag dig och de dina! Hej från Hejdadig-Lena!
PS. Mitt sommarkort är gjort av min hov-leverantör-illustratör Åsa Gustafsson www.asagustafsson.se :)

Äntligen tant!

Vad behöver man vänner, kollegor och kompisar till? Jo att vrida hjärnan rätt! Idag när jag sitter i kafferummet på jobbet kommer Sven in.
- Hur är läget Lena?
Och jag muttrar något om att jag känner mig lite sliten fast jag inte vet varför, och så lägger jag till.
- Kanske är det lite "snart är jag 50-ångest" också... Lena håller på att bli tant!

Då gör han det underbara, enkla, helt fantastiska tillägget:

- Äntligen tant!



Hela jag ändras! Jag går från en KP-sänkare (och för dig om inte änne är helt familjär med min terminologi - KP = kraftpoäng och KP-sänkare är således något som gör att man tappar energi, suger helt enkelt) till en KP-höjare (du förstår!) på en sekund. Ett stort leende blossar ut i mitt ansikta och jag känner en fysiskt förändring i min kropp.

- Äntligen tant!

Tänk, så lätt och så svårt. Det enklaste sättet att skapa en skillnad i oss själva är att ändra hur vi ser på oss själva. Tänk, snart tant. Snygga läsglasögon i olika färger som jag kan byta när det är party eller hemmamys, klok som tusan:), spännande kunduppdrag med stora förtroenden, vänner som funnits länge, och ännu är det lite tid kvar innan den stora dagen. Kanske rymmer jag inte. Kanske ordnar jag party med kafferep och stickning i olika stationer i stället:)

Det är lite synd om mig nu

Förkyld. Idag är det synd om mig:( Rejält förkyld dessutom. Har fått avboka ett jobb från en ny uppdragsgivare och det vill man inte när man är egen företagare! Men jag kan inte komma och se ut och känna mig så här. Det vill ingen!

Dessutom känner mig som en hostmaskin, och ... ska ut och resa inom kort.
Jag ska åka till Indien, till södra Himalaya. Jag vill vara frisk när jag åker dit! Jag vill kunna ta min sista vaccination och känna att jag är lite "säkrad" i kroppen, så idag ringde jag sjukvårdsupplysningen för att höra hur jag egenligen mår.
Jag ska köpa Bisolvon. Jag bör skaffa tryckupjämnande öronproppar för flygresan, samt avsvälland spray (men det får man väl inte ta med sig ombord - får man det?) Och jag ska lyssna med infektionsläkaren på vaccinatonscentralen. Så långt goda råd, och jag lyssnade och antecknade. Men sedan sa hon det avgörande:
- Och så tycker jag du ska se fram emot resan!
Några ord. Ett fokus på det goda mitt i eländet. Jag fick ett leende på läpparna direkt. Känslan av spänning spred sig i kroppen. Tänk att man så enkelt kan ändra sinnesstämningen. Det handlar inte om att bortse från det som är dåligt, för det är lite synd om mig nu:) men inte bara. Att skaffa sig en KP-höjare genom att flytta tanken. Det är en häftig känsla.

Fot finner feeling

Jag hade saknat den. Jag hade verkligen saknat känslan. Känslan av kontakt, "flowet", en inre uppsluppenhet. Sedan mina fullängdskidor gått sönder för många år sedan har jag haft ett par nya, carving. Alla säger att det är så lätt att åka carving, men jag har aldrig tyckt det är så lätt. "Det är bara att följa med, skidorna gör jobbet". Nu, i Åre, kom jag på att jag har gillat att jobba när jag åker, jag har gillat att vara aktiv, att sätta i staven, att göra svängen, att parera farten. Den lätta åkstilen har inte varit min.

Så sa hon en mening som gav mig känslan tillbaka. Tidigare hade jag fått olika råd, hur bredbent man ska stå, hur kroppen ska vara lutat mot backen, hur stålkanterna ska sätta i, hur vaden hela tiden ska vara tryckt mot pjäxkanten så att jag inte lutar bakåt. Men det har blivit teknik! Och teknik är inte känsla.

När hon sa det enkla och jag prövade det fick jag ett fokus. Det enkla vara att tänka på foten som skrovet på en båt. Böjen ner är i mitten av foten. Det är här du ska trycka ifrån sa hon. Bara det.



Jag valde backen som var direkt vänster efter de två tunnlarna. En tvär gir så såg jag öppningen. Solen på snön. Nattens nysnö som var uppåkt låg samlade i mindre trösklar, men mjukheten gjorde att jag visste att de var genomträngliga. Fokus på foten, bara foten. Ett fokus.
När jag kände marken under mig blev jag jordad. Inte tusen saker att tänka på, inte en massa blandade råd som gjorde att jag var kvar i huvudet. Ett fokus. Foten.
Jag kände plötsligt kontakt. Trycket mot underlaget, som jag kunde variera beroende på fart och lutning, fortplantade sig genom foten, upp i benet, upp i kroppen. En rörelse som gav en mjukhet, och med mjukheten öppnade sig hjärtat. Det blev en mening. Att vara i kontat med naturen, att följa, att hitta ett samspel. Plötsligt behövde jag inte min gamla teknik, plötsligt behövde jag inte jobba så hårt. Ett fokus gjorde att jag kunde börja följa, och med flowet kom känslan.

Tack Eva för rådet som gav mig skidåkningen tillbaka! Tänk vad feeling gör för feelingen:)


Havsvågor är skönt

Hon sa det precis när jag skulle gå. Jag stod där i hallen och nämnde att de skulle vara vid havet:
- Ja, havsvågor är skönt och champange är gott.
Hon satt i sin rullstol och skulle åka till Kanarieöarna med sin sambo. Denna gång skulle en assistent följa med. Det var första gången de inte kunde resa själva. Hon hade blivit sämre. Men som person var hon helt sig lik.
- Det gäller att göra det som är bra, köpa blommor, äta god mat, ha personer man tycker om omkring sig.
Hon sa det strax efter att hon visat mig sin hand och att muskeln vid tummen börjat försvinna så att tummen var svag.
Min vän har ALS. Min vän Maria har ALS. Och samtidigt var det så häftigt att känna att det verkligen är samma person som sitter framför mig i sin rosa tröja, håret som är sommarblont (eller var det kanske blonderat:) och som planerar sin resa.
- Vi kanske lever färre år än många andra, men det var en tröst när jag hörde någon säga att medan man lever lever alla till 100 %.
Det är lätt att prata med Maria och jag känner att hon också är nyfiken på mig. Mitt utforskande kring det jag kallar Kraftekonomi är ett sätt att tänka om livet...
- Jag tänker att ju jäkligare det är ju viktigare är det att medvetet välja det som stärker en, säger jag.
Hon berättar att hon läser, lyssnar på musik, kan gå på teater, är med sin familj. Hon berättar att hon tycker det ska bli skönt att snart få lyssna på havet. Och hon säger att hon tycker att champange är gott:)
- Tack Maria för en kraftgivande fika med dig, och för din inspiration att börja blogga igen!
Lena

Följ Maria, hennes inlägg är ljusa mitt i mörkret. www.yesboxalright.blogg.se

Sol under palmer?

Detta härliga mail fick jag från en kontorsgranne sedan vi pratat Kraftekonomi på jobbet. Förutom den underbart lekfulla användningen av de krafteknomiska begreppen så tyckte jag hela hälsningen var en KP-höjare jag vill dela med mig av! Håll tillgodo:)

" Bästa grannar,

När höstmörkret sänker sig över nejderna för överskådlig framtid kan man stundom gripas av längtan efter en kraftekonomisk extrainsättning i form av av sol och palmer.




Det finns en liten lya på franska Rivieran med två rum, kökshörna, badrum och stor terrass i vinkel, med utsikt över grannens välskötta trädgård med palmer, citronträd och en hund, över Medelhavet och berg. Den ligger  i Cap Martin, mellan Menton och Monaco, inte långt från italienska gränsen.
   Den hyrs ut av och till för ett facilt pris. Där finns internetuppkoppling och gratis telefon, TV, radio, lakan och handdukar, tvättmaskin och torktumlare. Hör av er om ni vill ha mer info.

Bon soir,
Mademe X


En hyllning till kraften inom oss :)

"För henne handlar det om kraftpåsen som vi alla har inom oss, och att det är den kraften som borde räknas, inte ytan". Så säger Gunilla Bergström om sin 25:e Alfonsbok som är en hyllning till styrkan inom oss. Jag läser artikeln idag (sid 17) och myser över fler härliga, användbara begrepp om att stärka oss, medvetet, och hitta sätt att må bra.

Kraftpåse, det uttrycket tycker jag om. Och när du säger: "Vi är alla kungar i våra egna riken och det handlar om att man ska vårde det lilla inre självet."

Tack Gunilla!

With a little help from my friend:)

En sådan liten händelse, och ändå - som den förgyllde min morgon! En man med en rollator, alldeles vid slussen. Han hade ett jack i pannan och för en stund tänkte jag att han var en av alla bostadslösa, som sovit ute, ramlat, och nu startat sin morgon. Det var inte självklart att säga hej, vi hade egentligen inget med varandra att göra. Då säger han:
- Kan du hjälpa mig?

Några ord. Några enkla ord riktade till mig. Med några ord gjorde han mig till en medmänniska.
- Kan du ta den här ner för trappen, så kan jag hålla mig i räcket?

Solen sken denna morgon. Jag lyfte ner rollatorn medan jag hör mig säga.
- Det är inte bråttom, ta det lugnt.

Allt som allt 20 sekunder.
- Du får ha det bra idag säger jag.
- Detsamma till dig, säger han med blicken på gatan, som för att få stadga efter stegen ner.

En människa som låter mig hjälpa honom och som önskar mig en bra dag. En KP-höjare, en ministund som gav mig kraft.

Den enklaste av alla möjligheter att skapa en KP-höjare-effekt i två personer samtidgt: Att be varandra om hjälp:)

Kille med kundfokus

Idag gick jag Blecktornsgränd upp för att titta in på ett litet café. Jag har just flyttat till ett nytt nätverk vid Mariatorget på Söder och håller på att upptäcka nya lunch- och fikaställen där jag kan hejda mig och fundera, äta eller bara njuta en stund. När jag går in på Kahve Kaffebar finner jag att stället har några runda bord, en kvinna sitter uppkopplad på nätet och har en liten expresso bredvid sig. Bakom henne den lilla fondväggen med tapet av ett bibliotek. Jag hör ljudet av en fläkt.

En kille står före mig i kön. Jag har egentligen inte tänkt handla, har bara slunkit ner från kontoret för att posta några brev och passade på att kika in på cafét för att kunna bestämma mig var jag ska luncha idag. Mannen som jobbar verkar stressad. Jag ser ryggen på honom framme vid diskmaskinen och låter sedan min blick gå över glas-skåpet fyllt med bakverk och mackor.

Plötsligt nickar killen framför mig i kön mot ett glas som står på bänken.
- Det är till dig, säger han.
Hur den stressade mannen bakom disken hunnit fixa ett vattenglas åt mig, ja över huvud taget tänka på mig när han egentligen har en annan kund, det vet jag inte. Men glaset är till mig, medan jag väntar. När det sedan är min tur vilar min blick länge på Baklava, det där bakverket från Turkiet, Syrien, mellanöstern som jag brukar köpa ibland i Saluhallar eller beställa på Linbanesiska restauranger. Han ser att jag suktar.



- Vi bakar dem en gång i veckan.

Han berättar om två damer ute i Norsborg som han reser till för att baka.
- Men de är lite fusk. I Sverige gör vi bara 14-16 lager, men i Turkiet kan det vara 40 lager. Det är något med mjölken där, och smöret som gör att degen håller bättre.
Han berättar om Turkiet där han bott. Och jag berättar att jag är nyinflyttad och bara ska titta. Inga pengar med mig ens - händerna öppna, jag visar tomma fickor.
- Vill du smaka?
Hans händer närmar sig en ruta av det goda som redan fått munnen att vattnas. Han tar fram ett litet fat, lägger en servett under.
- Men jag kan inte betala!

Medan jag mumsar på och säger att jag letar runt efter matställen berättar han att ett par killar öppnat ett nytt ställe längre upp i backen, och att cafét mitt emot ofta har soppor och sallader.
- Jag har mest kaffe och bakverk med praliner. Och lite mackor.

Ja, jag behöver väl inte ha någon sensmoral efter denna berättelse. Det räcker väl som det är.
Jag kommer att gå tillbaka dit.

En penna med tankar

Varför en blogg?

Jag lämnade en fast anställning i början av 2009 därför att jag fått en idé. Jag ville bidra till ett hållbart arbetsliv - både för chefer och medarbetare. Vi är alla människor, oavsett vår roll på företag. Därför handlar både mitt företag och denna min blogg om att vara människa i vår tid. Jag tycker det har hänt något på arbetsmarknaden, som jag undrar hur det ska gå med framöver. Jag vill hälla in tankar, idéer och synsätt i den utvecklingen så att det ska gå bra. Låter det pretantiöst? Kanske är det det, men jag vill det ändå. Vi kan skapa det vi vill, och vi kan ta hand om oss om vi vill. Samtidigt behöver vi företag som utvecklas, och klarar sig i konkurrensen.

Jag tror att den ekvationen går ihop. Den måste göra det. Det är det jag vill jobba för. Här ska jag skriva om detta, men min digitala penna:)


Vill du skriva med din? Berätta om hur det är att vara chef, om vad du brottas med, om vad som är kul? Vill du som är medarbetare skriva om hur du tänker kring din roll, om ledarskapet på din arbetsplats, och om det finns några tips och trix som skulle kunna få dig att vara ännu mer engagerad på jobbet. Denna blogg är öppen.

Berätta om dig. Välkommen!


En KP-höjare gör dig glad!

KP-höjare är någon eller något som ger dig kraft. Det kan vara något du blir glad för, som inspirerar dig, som helt enkelt får dig att njuta lite extra. Vill du dela med dig av sommarens KP-höjare? Skriv på kommentar:)
Vem eller vad gör dig glad,stark, inspirerad och full av kraft? Svaret på den frågan = en KP-höjare!
Illustration: Peter Varhelyi


Vilket saldo har du på ditt kraftkonto?

Nu kommer artikeln om Kraftekonomi. Se sidan 15-16 via länken nedan! Och varför inte prova:)

http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/viewer_s.aspx?gKey=sfkbcbkm&gInitPage=15





RSS 2.0